Energi
Ljus och värme – utifrån och in
Att byta fönster i gamla fastigheter eller att förse nya byggnader med fönster spelar ingen roll. Det handlar om att skapa de allra bästa förutsättningarna för att släppa in sol och värme – och samtidigt hålla kyla på utsidan. Energiprestanda mäts i fönstrets förmåga att isolera mot värmeförluster (U-värde), andelen synligt ljus som passerar glasrutan (LT-dagsljustransmittans) och hur mycket solenergi som man får in genom själva glaset (g-värde).
Energibalans
Mycket av den energi som vi förbrukar i samhället går åt till att värma våra bostäder. Genom ett välisolerat klimatskal (golv, väggar, fönster och tak) kan värmeförlusterna minskas. Fönstren i fastigheten har en dynamisk funktion. De skall i första hand släppa in dagljus och ge möjlighet att följa dygnets och årstidernas växlingar.
Med rätt placering och val av glas ger fönstret ett tillskott av gratis solenergi under dygnets ljusa timmar. Under vissa förutsättningar kan solinstrålningen ge ett betydande bidrag till uppvärmningen av huset. Som en del av klimatskalet skall fönstret även fungera som en isolerande del av väggen med ett lågt värmegenomgångstal, så kallat U-värde.
I nyare fastigheter är klimatskalets lufttäthet i fokus. Fönstret blir här en viktig byggnadsdel då det både skall kunna öppnas för vädring men skall i stängt läge vara lufttätt och stoppa drag.
Nedan finns en beskrivning av de faktorer som påverkar fönstrets alla funktioner och vad som man bör ta hänsyn till vid val av fönster till sin fastighet.
Solljus
Vår sol sänder ut elektromagnetisk strålning i ett brett spektrum av våglängder. Det vi normalt kommer i kontakt med är UV-ljus, synligt ljus eller dagsljus och IR-ljus (infraröd strålning). Beroende på glasets sammansättning och beläggningar kan varierande andelar av dessa olika våglängder passera glasrutan. Detta är avgörande för att ge fönstret dess olika funktioner.
Man bör alltid sträva efter ett så högt LTf som möjligt för att maximera dagljusinsläpp. Detta är framförallt viktigt i äldre fastigheter där fönsterstorlekarna är beräknade utifrån obelagt glas med LTg värden runt 90 % och smala karmkonstruktioner. I nyare 3-glaskonstruktioner är normalt LTg < 70 %. Ju lägre LTf är desto mörkare blir det i rummet. Vid nyproduktion kan detta kompenseras med större fönsterytor men det resulterar samtidigt i en sämre energiprestanda.
Mycket av solens energi finns förutom i det synliga ljuset inom det osynliga infraröda området. Har man möjlighet att ta till vara denna gratisenergi skall fönstret ha ett högt g-värde. Finns det däremot risk för överhettning som måste kylas bort skall man överväga att använda ett solskyddsglas med lågt g-värde. Mycket låga g-värden resulterar i även låga LT-värden med resultat att glasen upplevs mörka.
Ett alternativ till låga g-värden är att installera externa solskydd som markiser eller arkitektoniska lösningar med takutsprång med mera.
U-värde
Bilden visar hur värme transporteras genom ett fönster i vägg. Summan av de tre principerna bidrar till värmegenomgångstalet och kallas Uw-värde. U-värdet är ett mått på fönstrets förmåga att isolera mot värmeförluster i mörker.
Med ett Uw-värde på 1,0 W/m2K och en temperaturskillnad på 20 oC mellan inomhus och utomhus transporteras 20 W/m2 ut genom fönstret. Uw-värdet varierar med storleken på fönstret och dess konfiguration med postar, spröjs med mera. Eftersom U-värdet på glaset normalt är lägre än karm- och bågkonstruktionen får ett litet fönster ett högre Uw- värde och ett stort fönster ett lägre Uw-värde. Däremot leder det mindre fönstret oftast ut mindre energi på grund av sin mindre area. Vid jämförelse av olika fönster är det därför viktigt att veta om det är det specifika fönstrets värde eller värdet för ett standardfönster som angetts.
Fig 1: Bredd 1 230 mm. Höjd 1 480 mm. U-värde för detta fönster: 1,1 W/m2K. Värmeläckage: 40 W.
Fig 2: Bredd 600 mm. Höjd 800 mm. U-värde för detta fönster: 1,5 W/m2K. Värmeläckage: 15 W.
Fönstren är placerade i samma fasad. Innetemperatur 20 oC och utetemperatur 0 oC. Det större fönstret läcker 40 W det mindre 15 W trots sitt högre Uw- värde.
U-värdet beräknas under idealiserade förhållanden och de faktiska värmeförlusterna kan bli både större och mindre beroende på fönstrets placering i vägg, husets orientering samt väder- och vindförhållanden.
Ett enkelt sätt att minska värmeförlusterna genom strålning (se fig 1) är att dra för gardiner eller persienner nattetid.
Kallras
Kallras är en effekt av konvektion (se fig 1). Varm inomhusluft möter en kall inre glasruta och kyls av och sjunker då kall luft är tyngre än varm luft. Är temperaturdifferansen stor kommer detta att upplevas som drag. I äldre fönsterkonstruktioner är detta vanligt och man tvingas då öka temperaturen på radiatorn under fönstret för att motverka kallras.
Med moderna isolerglaskasetter får det inre glaset en betydligt högre temperatur och kallras kan undvikas samt att radiatortemperaturen sänkas.
Utvändig kondens
Med lägre ug-värde på glaset ökar risken för uppkomst av utvändig kondens. Vattenångan i luften fälls ut som kondens på det yttre glaset om dess temperatur är lägre än daggpunkten. Detta sker normalt tidigt på morgonen på de fönster som har fri sikt mot en kall natthimmel och inte är vindutsatta. Fenomenet är detsamma som på vindrutan på bilen. Kondensen är ett tecken på att värmeläckaget genom glaset är extremt lågt.
Invändig kondens
Uppstår invändig kondens är detta i de flesta fall ett tecken på att luftfuktigheten i inomhusluften är för hög. Hög relativ luftfuktighet uppstår när luftcirkulationen i fastigheten inte är korrekt justerad.
Genom att anordna tilluft via väggventiler eller spaltventiler i fönstren kan oftast problemet förhindras.
Om fönstret utsätts för invändig kondens under lång tid kan trädelarna ta skada.
Bästa energiprestanda
Det finns ingen generell rekommendation på vad som är den bästa kombinationen av LT-, g- och Uw-värde för att nå den bästa energiprestandan på fönster.
En bedömning måste göras i varje enskilt fall om solinstrålning kan tillgodogöras eller måste skärmas av, om dagsljustransmittansen blir tillräcklig i alla rum och vilka fönsterkombinationer som ger den lägsta energiförlusten. Andra funktionskrav som ljudreduktion, brandkrav eller personsäkerhet kan även de påverka energiprestanda.
En tumregel är dock att ett högt LT- och g-värde i kombination med ett lågt Uw-värde för det specifika fönstret är en bra startpunkt.
Att tänka på vid fönsterbyte
Att byta ut gamla fönster för att spara energi är en god affär. Hur mycket man kan spara avgörs av konditionen på de gamla fönstren och fastighetens övriga förutsättningar. Förutom den direkta besparingen i ett lägre Uw-värde följer det besparingar i form av lägre radiatortemperatur på grund av minskat kallras. Otätheter i och runt de gamla fönstren försvinner. Det ökar komforten och underlättar för en effektiv styrning av luftflöden, vilket kan ge stora energibesparingar.
H-Fönstrets smala fönsterprofiler är anpassade till att ge fasaden ett likvärdigt uttryck vid ett fönsterbyte. De ger ett stort ljusinsläpp i kombination med hög energiprestanda.